Jag hade nyss massagetid inbokad här på jobbet. Det resulterade i att man nu hittar mig nedsjunken i min stol framför datorn. Jag gäspar och fryser. Skrynklig i ansiktet är jag dessutom. Men det gjorde susen för min ömma rygg.
Det fick mig att tänka på något en massageterapeut sade till mig för några månader sedan. Jag tillbringade dagen på spa och njöt av att känna mig avslappnad. Trodde jag ja. Det var dags för min massage. Jag kom in i rummet. Massören lade händerna på min rygg och något av det första han sade var i stil med:
”Den smärta du känner i ryggen sitter inte längre i dina muskler. Du har burit den så länge att den satt sig i kroppen och massage endast kommer inte att hjälpa. Du måste helt enkelt acceptera att din kropp värker och på så sätt låta den läka.”
Jag tyckte att det lät väldigt flummigt. Men jag hade tydligen tagit till mig av det han sade, för när jag kom hem den kvällen tillät jag mig själv acceptera min smärta. Aldrig har min kropp värkt på det sätt den gjorde. Och den fortsatte göra så i närmare en vecka innan smärtan släppte taget om mig.
Jag undrar hur många års smärta jag bar inom mig orsakat av oergonomiska arbetsplatser, sårade känslor, rädslor och förluster. Jag som trodde jag var expert på att bearbeta saker. Efter den upplevelsen försöker jag alltid tänka på hur jag lever mitt liv och hur viktigt det är med avslappning nu som då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar