Efter mycket om och men kom jag iväg till Vårsalongen 2011 på Liljevalchs konsthall. Tanken var att jag, min sambo, hans syster och deras mamma skulle tillbringa en mysig dag tillsammans. Men på grund av missförstånd och annat tappade vi bort den ena efter den andra på vägen dit. Det slutade med att jag och svägerskan var de enda som "hittade" fram och tillbringade ett par intressanta timmar på utställningen med guidad tur och allt. Årets mest populära teknik var måleri följt av fotografi. Totalt 131 konstnärer antogs till utställningen – den yngsta 18 år och den äldsta 86. Det som årligen imponerar mest på mig är uppfinningsrikedomen och man ser verkligen att inspirationen flödat.
Efter det blev det middag och fika på Muffin Bakery där vi träffade upp svägerskans bekanta och diskuterade konst, framtidsdrömmar, resor och yoga. Det var den söndagen. Finfin tyckte jag. Helgen kändes som vanligt alldeles för kort och jag undrar om jag någonsin kommer att vänja mig med fem dagars arbetsveckor? Inte för att det alltid känns såhär, men är människan verkligen gjord för att sitta x antal timmar per dag framför en dator för att sedan stressa till träningen, stressa till matbutiken och slutligen stressa hem för att lyckas tillaga och inta en middag innan det är dags att sova? Allt för att klara av ytterligare en dag på jobbet. Någon som har svaret på hur vardagens ekvation går ihop?
 |
| bildkälla |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar